Michelangelo, en av de stora renässansmästarna…. jag minns fortfarande känslan av att titta upp mot taket i sixtinska kapellet och se de skarpa färgerna, och hur guiden berättade hur Michelangelo hade krävt användandet av den dyra azurblå färgen… Typiskt var det kanske, då han egentligen inte ville ta sig an jobbet – men skall det göras så skall det göras ordentligt! (Min typ av mentalitet)
Själv har jag aldrig varit så mycket för porträttmålning, det är svårt att fånga in det som gör bilden ”levande”, så mycket enklare, således, att måla mer mot fantasy/serieteckning. Men så, när jag införskaffade ett par tuschpennor för line art så började så smått experimentera, tills dess att jag tog mig an detta ”stora” projekt i mitten på februari: Michelangelo, i prickar. Originalbilden återfinns här – jag vet inte riktigt vad jag är mest nöjd med, hela bilden blev bättre än förväntat och ett bra avslut på denna helg och april månad. Klicka på bilden för större upplösning.
_______________________________________________________________________________________
Michelangelo, one of the great men of the renaissance… I still remember the feeling of looking up at the ceiling of the sistine chapel and see all those colours. Not to forget, the guide telling us how Michelangelo demanded the use of the expensive azure blue… Typical, perhaps, since he did not want to take on the job to begin with – but shall it be done, it shall be done properly! (My kind of mentality)
Personally, I have never been much for portrait painting, it is a skill in itself to be able to capture the ”essence” and ”life” – so much easier then, to paint more fantasy/comic oriented pieces. But then came the day when I bought myself som line art pens and started to experiment – in the middle of February I took on the biggets project yet: Michelangelo, all out of dots. The original image can be found here – click the above image for greater resolution, and a horde of dots.